Även om denna "förändring av livet" kallas klimakteriet var en gång en livsfas fruktade av många kvinnor, har dagens kvinna ett överflöd av medicinsk kunskap och resurser som finns till henne som hon upplever klimakteriet. Nyckeln till att stanna ungdomlig och aktiv är bra kost och regelbunden motion.
Näringsbehov efter klimakteriet
Som person åldrar, näringsbehov förändras. En premenopausala kvinna bör äta cirka 1000 mg kalcium per dag. Kvinnor efter klimakteriet bör konsumera 1200 mg kalcium per dag, enligt den europeiska Academy of Orthopaedic Surgeons.
D-vitamin är också mycket viktigt för kalciumupptag och benbildning. Enligt en 1992 studie, kvinnor med postmenopausal osteoporos som tog D-vitamin i tre år, signifikant minskade risken för kotfrakturer. Denna fråga är kontroversiell, men eftersom D-vitamin kan orsaka njursten, förstoppning eller buksmärtor, särskilt hos kvinnor med njurproblem.
Andra näringsmässiga riktlinjer som rekommenderas av National Research Council i National Institutes of Health inkluderar:
Välj mat med låg fett, mättat fett och kolesterol. Fettintag bör vara mindre än 30 procent av det dagliga kaloriintaget.
Ät frukt, grönsaker och hela korn spannmålsprodukter, särskilt de som innehåller mycket C-vitamin och betakaroten. Personer i alla åldrar ska konsumera 20 till 30 gram fibrer per dag.
Undvik mat och dryck med bearbetat socker, eftersom många av dessa produkter innehåller tomma kalorier och främjar viktökning.
Undvik salt cured och rökta livsmedel såsom korv, rökt fisk, skinka, bacon, Bologna, och korv. Dessa livsmedel innehåller mycket natrium, vilket kan leda till högt blodtryck, en allvarlig risk för äldre kvinnor.
Vikten av motion efter klimakteriet
Menopausala kvinnor upplever ofta viktökning, möjligen på grund av sjunkande östrogennivåer. Öka din aktivitetsnivå kommer att bidra till att undvika denna viktökning. Motion blir särskilt viktigt som kvinna åldrar. Regelbunden motion gynnar hjärtat och ben, hjälper till att reglera vikt, och kan vara en humör förstärkare, vilket skapar en bättre känsla av välbefinnande. Kvinnor som är fysiskt inaktiva är mer benägna att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, fetma, högt blodtryck, diabetes och benskörhet. Stillasittande kvinnor kan också drabbas av kroniska ryggsmärtor, sömnlöshet, dålig cirkulation, svaga muskler, förlust av benmassa, och depression.
Aeroba aktiviteter såsom promenader, jogging, simning, cykling och dans bidra till att förhindra några av dessa problem och även bidra till att höja HDL -kolesterol nivåer, som vanligtvis kallas den "goda" kolesterolet. Viktbärande övningar såsom promenader och löpning, samt måttlig styrketräning, bidra till att öka benmassan. Hos postmenopausala kvinnor, bidrar till måttlig motion bevara benmassan i ryggraden och förebygger frakturer.
Motion har också en stämningshöjande kvalitet, på grund av hormoner, som kallas endorfiner som frigörs i hjärnan. Stämningen-skärper kvaliteten på dessa endorfiner kan pågå i flera timmar, och hjälper kroppen att bekämpa stressen.
Rådgör alltid med din läkare innan du påbörjar ett träningsprogram, speciellt om du har varit stillasittande. Din läkare kan rekommendera ett lämpligt träningsprogram för dig.
Sex efter klimakteriet
Sexuell aktivitet kan minska för en del kvinnor under och efter klimakteriet. Symtomen vid klimakteriet, såsom torrare genitala vävnader och lägre östrogennivåer kan bidra till ett minskat intresse för sex. Däremot kan östrogen krämer och östrogentabletter återställa elasticitet och sekret i underlivet, och lösliga smörjmedel kan också bidra till att göra samlag mer lustfyllt.
Det är viktigt att notera att kvinnor som fortfarande upplever sporadiska menstruation under klimakteriet behöver fortsätta att använda någon form av preventivmedel. Rådgör med din läkare om vilken form av preventivmedel kan vara bäst för dig.
Hälsofrågor efter klimakteriet
Följande tips kommer att bidra till att ge en sund livsstil efter klimakteriet. Rådgör med din läkare för mer information.
Om du funderar på hormonersättningsterapi, bör beslutet att starta först efter att du och din läkare har utvärderat risk kontra nytta baserat på dina individuella sjukdomshistoria.
Ät en fettsnål, fiberrik kost rik på frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Minska konsumtionen av mättade fetter.
Rök inte. Rökning är en stor riskfaktor för hjärtsjukdom.
Träna regelbundet. Även måttlig motion, som promenader en halvtimme tre gånger i veckan är bra.
Bibehålla en hälsosam vikt.
Ta medicin för högt blodtryck eller för att sänka ditt kolesterol, om ordinerats av din läkare. Detta kommer att hjälpa till att minimera risken för hjärtsjukdom.
Minska stressen i ditt liv genom avslappningsövningar och regelbunden motion.